Kostnadsfaktorer inom stålbyggnad – vad kostar ett kg stålkonstruktion 2023?

Vilka är typiska priser för ett kilogram stålkonstruktion? Vilka är kostnadsfaktorerna och vilken inverkan har tillverkningsorten för en legotillverkare på priserna för svetsade stålkonstruktioner och stålkomponenter?

Dessa frågor är avgörande för inköpare på företag inom maskin- och anläggningsbyggnad när de bygger upp sin leveranskedja. Svaret är högst individuellt och beror på många olika faktorer.

Vi visar när Low Cost Country Sourcing lönar sig för att dra nytta av lokaliseringsfördelar och hur du kommer fram till en meningsfull prisjämförelse för stålkonstruktioner.

Vilka är de viktigaste kostnadsfaktorerna inom stålbyggnad?

Förenklat består tillverkarpriserna för stålkonstruktioner fritt fabrik huvudsakligen av fyra kostnadsfaktorer:

• Materialkostnader (kostnader för råmaterial som plåtar, balkar, stålprofiler eller rör samt förbrukningsmaterial som svetselektroder eller slipskivor)
• Lönekostnader (arbetskostnader för kapning, svetsning, riggning, konservering och montering av delarna)
• Administrationskostnader och vinst (lokalkostnader, kvalitetssäkring, försäljning, lönehantering, försäljningskostnader, avgifter osv.)
• Externa kostnader (förzinkning, pulverlackering, annan yt- eller värmebehandling)

Dessutom måste inköpsavdelningen även ta hänsyn till de interna kostnaderna för leverantörsuppföljning på plats samt leveranskostnaderna för att få en meningsfull jämförelse av totalkostnaderna.

Stålpriser och materialkostnader

Stålpriserna var tidigare relativt konstanta och enhetliga. Sedan coronapandemins utbrott har det dock förändrats och priserna är extremt volatila. Med början av Ukrainakonflikten har osäkerheten förstärkts ytterligare.

Sedan dess spelar materialanskaffningen en avgörande roll. Leverantörer med förmånliga inköpskällor, t.ex. stålbyggnadsföretag från Turkiet, har avgörande lokaliseringsfördelar.

Här påverkar även transportkostnaderna och materialtillgången, så att tillverkningsföretag i närheten av förmånliga stålproducenter eller grossister har vissa kostnadsfördelar. Sällsynta materialkvaliteter eller råmaterial är ofta dyrare i mindre länder. Vid grova stålkonstruktioner med stora godstjocklekar och få bearbetningssteg har materialkostnaderna större inverkan än vid lätta stålkonstruktioner med tunna plåttjocklekar och mer komplexa strukturer.

Komponentvikten spelar här en mindre roll och bidrar mindre till totalkostnaden. Ju mindre standardiserade de använda halvfabrikaten som plåtar, profiler eller rör är, desto mer beror det även vid lätta stålkonstruktioner på leverantörernas inköpskällor.

Här hittar du en utförlig artikel om den aktuella utvecklingen av stålpriserna.

För närvarande (08/2023) ligger stålpriset i Europa på råvarubörsen LME i London på cirka 700 € per ton (1 000 kg).

Gängse plåtar, stålbalkar och profiler kostar vid köp av stora volymer cirka 1 000 € per ton (1 000 kg). Små volymer i stålhandeln och särskilda materialkvaliteter är motsvarande dyrare. Det finns också stora regionala skillnader.

Stålprisernas höga volatilitet skapar svårigheter för många företag. Med prisjusteringsklausuler eller derivat kan de skydda sig mot marknadsriskerna.

Energi och förbrukningsmaterial

Energipriserna för industrin i Europa varierar med upp till 100 %. Till skillnad från ståltillverkning och stålbearbetning har energikostnaderna vid tillverkning av stålkonstruktioner dock bara liten inverkan.

Förbrukningsmaterial som tekniska gaser eller svetselektroder kan köpas till liknande priser i alla industriländer och påverkar knappast slutpriset för en stålkonstruktion.

Lönekostnader

Helt annorlunda ser det däremot ut för lönekostnaderna. Lönekostnaderna är vid tillverkning av stålkomponenter som svetskonstruktioner den avgörande kostnadsfaktorn. Framför allt vid komplexa stålkomponenter med många bearbetningssteg bidrar lönekostnaderna oproportionerligt mycket till slutpriset. Detta gäller dock bara komponenter med många manuella arbetssteg. Vid order med stor andel maskinellt förädlingsvärde, t.ex. vid serietillverkning av stansade detaljer, tillskärning eller CNC-bockning, minskar lönekostnadernas inverkan och andra kostnader, framför allt transportkostnader, får större betydelse.

Enligt Eurostat uppgick kostnaden för en arbetstimme i industrin år 2019 i Tyskland till 41,20 €, i Rumänien däremot bara till 6,90 €. Lönekostnaderna för några andra viktiga industriorter i EU framgår av följande tabell:

Uppgifterna avser genomsnittliga löner inom industrin. Nyckelpersonal som certifierade svetsare är mycket efterfrågad internationellt och därför betydligt dyrare även i låglöneländer.

Schweiz finns inte med i tabellen. År 2012 låg lönekostnaderna inom industrin enligt Schweiz statistiska lexikon redan på över 50 € per timme. Därför har lönekostnaderna i Schweiz en inverkan över genomsnittet på priserna för stålkonstruktioner.

Administrationskostnader och företagets vinst

Dessa kostnader omfattar, förutom företagets vinst, kostnaderna för byggnader och maskiner samt personal som inte direkt kan hänföras till en order.

Vid kalkylering i stålbyggnadsföretag registreras i regel först alla direkta kostnader, huvudsakligen material och arbetstid, som sedan multipliceras med en faktor för administrationskostnader och företagets vinst.

Externa kostnader

Beroende på kraven påverkar även externa kostnader kalkylen. Vanligast är kostnaderna för förzinkning av stålkonstruktionerna. Lackering utförs internt av de flesta stålbyggnadsleverantörer, men en del lägger medvetet ut den. Till skillnad från förzinkning är kostnaderna för lackering starkt beroende av lönekostnaderna. Medan lackering är betydligt billigare i låglöneländer, finns det vid förzinkning inga nämnvärda skillnader mellan länderna.

Mycket ofta uppstår vid svetskonstruktioner även externa kostnader för spänningsarmglödgning. Till de egentliga kostnaderna för den externa tjänsten tillkommer dessutom kostnaderna för transporterna.

Indirekta kostnader

Mycket svåra att fånga är kostnader som inte syns direkt i projektredovisningen (hidden cost). Just för stålkomponenter är de dock mycket viktiga. Till skillnad från köpta standarddetaljer kräver orderspecifika tillverkningsdetaljer mer förtydliganden. Ju längre en kund samarbetar med en leverantör, desto enklare blir projekthanteringen.

Dessutom finns det särskilt inom stålbyggnad ytterligare kostnader att ta hänsyn till:

• Transportkostnader
• Vid import från länder utanför EU tillkommer avgifter för förtullning av varorna. Vid import av stålkonstruktioner från EUR.1-länder tas ingen tull ut, men importen ska anmälas till tullen. Detaljer om import av stålkonstruktioner från EUR.1-länder hittar du i den här artikeln.
• Interna kostnader för leverantörsuppföljning
  • Kvalitetssäkring
  • I förekommande fall kostnader för översättning av konstruktionsunderlag, avtal och besiktningsprotokoll
  • Rese- och telekommunikationskostnader
• Kostnader för omarbetning
• Kostnader för delar som behövs med kort varsel
• Kostnader på grund av förseningar (viten, kompletterande leveranser osv.)

Hur fördelas kostnaderna inom stålbyggnad?

Fördelningen av dessa kostnader beror i hög grad på stålkomponenternas komplexitet och typ samt på tillverkningsorten.

I EU-genomsnitt kan man, beroende på typ av stålkomponenter, räkna med en fördelning på cirka 30 % lönekostnader, 50 % materialkostnader och 20 % administrations- och övriga kostnader.

Observera: Denna kostnadsfördelning beror mycket starkt på respektive produkt eller typ av stålkonstruktion. Vid enkla, grova strukturer är andelen materialkostnader högre och andelen personalkostnader lägre. Vid komplexa komponenter i styckstillverkning är andelen lönekostnader högre. Hos företag med hög automatiseringsgrad minskar också lönekostnaderna till förmån för övriga kostnader i form av avskrivningar på maskinparken.

Kostnadsfördelningen beror även på tillverkningsorten. I höglöneländer är andelen materialkostnader lägre och andelen lönekostnader högre.

Exempel: kostnader för en olackerad svetsad stålkonstruktion

För en medelstor konstruktion av konstruktionsstål av gängse stålplåtar och stålbalkar (plåttjocklek 5–10 mm, skärning, kantbockning, svetsning) blir det i EU-genomsnitt alltså följande kostnader per kg:

• Materialkostnader inklusive spill och leveranskostnader: 1,50 €/kg
• Lönekostnader: 0,90 €/kg
• Administration och vinst: 0,60 €/kg

Det ger ett totalpris på cirka 3,00 € per kg svetsad konstruktion av konstruktionsstål i EU-genomsnitt.

Kostnadsjämförelse per tillverkningsland

Om man i stället för EU-genomsnittet använder lönekostnaderna för andra tillverkningsorter som måttstock blir kostnadsjämförelsen för svetsade stålkonstruktioner följande:

Väljer man Polen i stället för Tyskland som tillverkningsort kan man spara 1,44 € per kg stålkonstruktion. Tillverkningskostnaderna för stålkonstruktioner från Polen är alltså cirka 40 % lägre än i Tyskland. I Rumänien skulle ännu större besparingar vara möjliga.

Mycket förmånliga tillverkningsorter är även länderna på västra Balkan och Turkiet. Här ger kombinationen av låga materialkostnader och låga lönekostnader mycket attraktiva villkor. Dessa länder är nära knutna till den europeiska ekonomin och ligger geografiskt nära. Import av stålkonstruktioner från länderna på västra Balkan och Turkiet är tullfri, men importen av varorna måste anmälas. Arbetet och kostnaderna för detta är dock mycket små och beskrivs i artikeln som länkas ovan.

Kostnad per kilogram för stålkonstruktioner 2023

Kostnaderna för stålkonstruktioner anges ofta i förhållande till vikten. Framför allt vid stålkonstruktioner för hallar och byggnader eller vid stålkonstruktioner för anläggningsbyggnad anges oftast kilopriser. Vid större projekt har köparen vid beställningstillfället räknat fram en teoretisk vikt för respektive komponent. Utifrån den tar stålbyggnadsleverantören sedan fram en offert. Efter tillverkningen vägs konstruktionen och faktureras enligt den faktiska vikten.

Kostnaden per kg stålkonstruktion används också gärna för kostnadsjämförelser och ramavtal. För att dessa ska vara jämförbara måste dock stålkonstruktionens komplexitet, ytbehandlingen och köpvolymen vara mycket likartade.

Prisexempel för stålkonstruktioner per kilogram 2022

Följande priser är erfarenhetsvärden från B2B-miljön och är endast riktvärden. Priserna för projektspecifika stålkomponenter måste alltid bestämmas individuellt. Vi förmedlar gärna kostnadsfritt och utan förpliktelser en offert för din stålkonstruktion.

När lönar sig Low Cost Country Sourcing för stålkomponenter?

Om Low Cost Country Sourcing av stålkomponenter lönar sig för inköpsavdelningen i det enskilda fallet eller inte går inte att bedöma generellt, utan beror bland annat på följande faktorer:

Stålkomponenternas beskaffenhet

Ju mer komplex en komponent är, desto svårare är det att utveckla leverantören på stort avstånd. Eftersom lönekostnaderna är den avgörande faktorn innebär den idealiska komponenten mycket manuellt arbete. Om den maskinella andelen är mycket stor kan man också förvänta sig mindre prisfördelar. I så fall uppstår prisskillnader snarare på grund av stöd eller olika finansiering av produktionsanläggningarna.

Inköpsperiod och ordervolym

För engångsbehov är det relativt arbetskrävande att utveckla en ny leverantör. Om det inte rör sig om mycket enkla komponenter eller stora enskilda projekt är Low Cost Country Sourcing i så fall ofta för komplicerat. Vid återkommande beställningar och motsvarande inköpsvolym lönar sig steget utomlands även för mer komplexa order.

Förutsättningar för framgångsrik Low Cost Country Sourcing

För att Low Cost Country Sourcing ska bli en framgång måste även företaget internt lägga grunden för det, och det måste klargöras om företaget uppfyller de nödvändiga förutsättningarna.

Har företaget de resurser och den kompetens som krävs för att hitta och utveckla rätt leverantör? Det finns otaliga stålbyggnadsföretag, men vilka kan verkligen uppfylla kraven? Att söka rätt stålbyggnadsleverantör liknar ofta att leta efter en nål i en höstack och tar ofta mer tid än väntat.

Många gånger väntar man förgäves på offerter. När man väl får dem motsvarar priset, leveranstiden eller tillgängligheten ofta inte de ursprungliga förväntningarna. Många projekt är unika och även de många stålbyggnadsleverantörerna har individuella styrkor och svagheter. Att ta reda på dessa och hitta rätt partner för rätt förfrågan är vad Jactio.com har satt som mål.

Om författaren